2010-09-20

Gammal skåpmat om partier och prylar

Sitter här och smälter valresultatet. Och kommer att tänka på mitt gamla blogginlägg inför EU-valet förra året. Jag gjorde en liten undersökning och analys av vilka give-aways de olika partierna använde. Och jag blev imponerad av SD:s minst sagt ovanliga produkter i sin webbshop.

Klicka här
och läs mitt gamla inlägg om partiernas prylkommunikation.

2010-09-16

Tjänstefel att inte visa empati

En vän till mig fick nyligen ett tråkigt besked under en rutinkontroll. Diagnosen var inte livshotande, men hennes liv kommer att påverkas under en tid framöver. Det som hon förvånades över var hur den första läkaren hon fick träffa var så klinisk. Han verkade inte bry sig om henne, att hon kanske var i chock eller var ledsen.

"Men det kanske inte är hans jobb", sa min vän.

Jo, det är förbanne mig hans jobb! Att se patienten och visa att man förstår hans eller hennes situation är den första lindringen som sjukvårdspersonal kan ge. Och jag tänker på den artikel som en klasskompis till mig skrev till Insidan i DN angående hur hennes bror blev bemött av sjukvården den dagen han fick sin dödsdom.

Vård är mediciner, operationer och undersökningar. Men det är också empati, igenkännande och medmänsklighet.

Jag hoppas att den nya generationen läkare får lära sig det.

2010-09-15

Stämningshöjare

Smyckes- och klockmässan Precious är ett av de projekt jag har förmånen att jobba med. De kommer att ha James Bond-tema på den stora mässfesten på lördagen. För att hjälpa mässdeltagarna att redan nu komma i stämning bjuder de på en specialdesignad spellista i Spotify.

Så enkelt det kan vara ibland.

Finn fem fel

I fredags höll jag en utbildning i skriftlig kommunikation och säljande texter för en klass på Schartau Handelsinstitut. Vi avslutade med att diskutera vad man ska tänka på när man skriver e-post. I och med e-post, bloggar och twitter har många företag mycket mer skriftlig kommunikation med sina kunder. Och då gäller det att man gör det på rätt sätt.

Därför var det extra passande att jag i måndags fick följande e-post från en frisör jag varit kund hos:
Hej, kära kunder.

Vi har nyss skickat ut ett testmail.. "En regnig dag"

Nu har åters frisör korats och vi är uppdaterade med det senaste inom hår.

Under oktober ska vi ha en modelluttagning som vi annonserar om i NVP.

18 årsgräns och gärna familjer är då välkomna..

Besök vår hemsida och boka din tid via den..

Läs om våra frisörer och där ser du vilka som jobbar nu och lite om oss.

Låt oss inpirera och sköta din höstlook....

Frisörsalongen

Eftersom det här var deras första kundmail och jag kan det här området ville jag ge lite feedback, så jag svarade:

Hej!

Tack för mailet. Bra att använda den kanalen för att kommunicera med era kunder. Vill bara ge lite feedback:

Skicka med en länk till er hemsida.

Skicka med en länk till mer info om modelluttagningen - lite svårt att förstå det där med åldersgräns och sedan att familjer är välkomna. :-)

Bästa hälsningar,
Åsa

Varpå jag fick följande svar:

Tack,, Jättebra..
18 år är utan målsman...

Och dagen efter skickar salongen det här mailet till sina kunder:

Hej och tack alla som hört av sig...

Svar på era frågor....

Inför vår modelljakt i oktober så betyder det att 18 årsgräns är för de utan målsmans sällskap...Till uttagningen,

Vi tar även familjer..

Och vår hemsida har

www.frisorsalongen.com .se funkar också..

Vi tar ej mot beställningar på mail, utan via hemsidan..

Frisörsalongen

Var inte oroliga, jag ska inte försöka hjälpa dem igen. Men jag har fått ett bra exempel till min nästa kurs i skriftlig kommunikation på att det är bra att kunna skriva om man ska skriva.

2010-09-13

Spara och placera sina pengar

I förmiddags höll jag en utbildning i mässplanering och monteragerande. Det var ett tiotal trevliga personer på företag som ska ställa ut på den ny mässan Spara & Placera som kommer att gå på Stockholmsmässan den 7-10 oktober.

Den mässan är perfekt för mig som inte gillar att botanisera på internet bland bankers utförliga texter om aktiesparande och fonder. Här kan jag mingla runt bland experter och ställa alla mina oinitierade frågor och få svar direkt.

Äntligen kanske jag får någon ordning på mina PPM-pengar!

2010-09-12

Partierna besvikna på sociala medier

I dagens DN kan man läsa om att sociala medier inte fått det genomslag i valrörelsen som många hade förutspått. Mediereportern Mattias Hermansson gör analysen att digital kommunikation inte är effektiv och att partierna borde ha satsat mer på dörrknackning och personliga möten inför valet.

Här tycker jag att Mattias Hermansson hade lite otur när han tänkte. Sociala medier är inte en reklamkanal utan ett socialt rum där långsiktiga relationer skapas och personliga nätverk byggs upp. Och personliga möten fungerar på samma sätt.

Att säga att sociala medier inte är lämpliga för att skapa relationer med väljarna är att kasta ut barnet med badvattnet. Men för att lyckas i sociala medier måste man vara social. Det går bara att få en effekt av sociala medier om man (precis som jag tidigare i dag skrev om i mitt gästblogginlägg) bland annat följer dessa tre principer:

1. Knyt många kontakter. Intressera dig för så många som möjligt.

2. Ge! Fundera på hur du kan hjälpa andra, inte hur de skulle kunna vara till hjälp för dig.

3. Håll relationerna levande. Se till att du regelbundet kommunicerar med dina kontakter.

Tänk efter, alla partier med twitterkonton: har ni gjort det här? Jag har inte märkt av er närvaro mer än att ni då och då berättat var partiledarna befinner sig eller gått ut med olika budskap. Det är inte personlig kommunikation, det är partiinformation. Man kan heller inte vänta sig ett resultat efter bara några månader. Att nätverka handlar om att skapa relationer på lång sikt.

Det som partierna saknat är ett långsiktigt tänkande, både vad gäller sociala medier och personliga möten. Att knacka dörr och fiska röster några månader före valet gör nog många mest förbannade. "Jaha, nu är det val, nu kommer de minsann och intresserar sig för mig bara för att få röster", tänker i alla fall jag som väljare.

Tänk om politikerna hade sett till att under hela mandatperioden vara ute bland väljarna och kommunicera med dem, på twitter, på facebook, på stan eller i biblioteket! Då hade de kunnat knyta starka personliga band som hållt ända fram till valdagen.

Uppdatering 13 sept: Kolla vad Mona Wallin såg i dag. Illustrerar väl det jag vill säga i det här inlägget: använd inte megafon i sociala medier.

Ännu mer gästbloggande

Kolla, nu gästbloggar jag på den utmärkta jobbsökarbloggen toppenjobbet.nu.

2010-09-06

Min krönika septembernumret av Event & Expo

Kan ni läsa på sidan 41 här.

Eller här:

Spela roll

Vi tar dagligen på oss ett antal roller. Det kan vara rollen som stressad kund på snabbköpet, rollen som uttråkad tunnelbaneresenär, rollen som dotter, rollen som insatt styrelsemedlem, rollen som hockeysupporter. Vi kliver in och ut ur dessa roller tämligen obesvärat eftersom vi är vana vid det. Vi tänker inte ens tanken på att slänga oss ner i soffan med fötterna i vädret när scenen utspelar sig på en anställningsintervju. Men visst skulle sambon börja undra om du höll kvar vid den rollen hemma och satt käpprak i TV-soffan och svarade artigt på tilltal.

Det faller sig naturligt. Beroende på scen väljer du den roll som passar bäst.

Men det finns en scen där många fortfarande inte känner sig säkra i sin roll. Eller inte ens vet vilken roll de ska spela. Eller om det ens spelar någon roll vad de gör. Och det är på den scen som kallas för mässmontern.

Det gäller att förstå vad mässmonterscenen handlar om. Vissa verkar tro att mässmontern inte behöver någon rollbesättning, som om själva rekvisitan skulle göra jobbet. Men monterpersonalens roll är att fylla scenen med möten, driva processen framåt och beröra publiken, förlåt, besökarna.

Beroende på företag och målsättningar kan en mässa innebära många olika uppgifter, men det finns tre saker som gäller för alla som spelar rollen monterpersonal:

1. Fyll scenen (montern) med energi. Prata, skratta och visa med ditt kroppsspråk att du tycker att det här är roligt. Du kan till och med överdriva det här beteendet i en mässmonter – det ingår i rollen.

2. Ta kontakt med människor du inte känner sedan tidigare. Det kan vara läskigt, men tänk på att du nu är i monterpersonalrollen – det är en helt annan roll än den blyga vardagsrollen du brukar ha.

3. Improvisera på ett kontrollerat sätt. Jag tänker på det där TV-programmet där en skådespelare kastades in i en för honom eller henne okänd scen och sedan skulle agera så bra som möjligt utifrån det. Bra improvisation kräver en uppsättning i förväg genomtänkta strategier.

Om ni som utställare inte gjort det förr, sätt i gång när det är dags för nästa mässa: prata med monterpersonalen om vilken roll de spelar, vad företaget vill få ut av mässan och vad scenen egentligen ska handla om.

Tänk på hur en regissör arbetar med sina skådespelare inför premiären, hur de pratar ihop sig, övar, diskuterar de olika rollerna och bestämmer sig för vad publiken ska känna i olika situationer. Med en sådan regi inför mässan blir rollprestationerna lysande, vilket också kommer att synas på resultatet av mässan.

Åsa Dahlqvist, f.n. i rollen som monterpersonalexpert

2010-09-01

Korkskruven i Svanstein

I går morse fick jag äntligen lyssna på och uppleva Janne Gunnarsson från Värdskapet live. Och det var mycket inspirerande och underhållande. Och mitt vad det var kom jag på att jag ännu inte nedtecknat en historia som jag var med om för länge sen. Den handlar om värdskap och äkta norrländsk humor.

Den är berättelsen utspelar sig under förra seklet, närmare bestämt våren 1994. Jag bodde i Luleå på den tiden och jag och två vänner hade bestämt oss för att ta en skidhelg i Pulinki, en nyöppnad skidanläggning i Svanstein som ligger några mil utanför Pajala.

Vi hade en rolig helg, vilket inte på något sätt berodde på Pulinki Ski utan helt och hållet måste tillförskrivas det goda sällskap vi hade av varandra. Stugorna hade tidigare använts som flyktingförläggning och visade sig vara gjorda helt i masonit. Inredningen liksom ramlade sönder allteftersom man rörde i den. Liftarna var lååångsamma och backarna tråkiga. Besökarna på restaurangen/discot bestod av tystlåtna mustaschprydda Norrlands Guld-killar. Ja, ni förstår. Det var lite miserere över det hela.

Men de som jobbade där gjorde sitt bästa efter förmåga och här kommer vi in på gott värdskap. En eftermiddag skulle vi öppna en medhavd vinflaska. Hur vi än letade i vår sönderfallande stuga fanns det ingen korkskruv. Vi gick upp till serviceanläggningen. Vin? Killen i receptionen såg lite frågande ut. Kanske var inte det den gängse drycken i denna del av landet. Restaurangen hade inte öppnat och ingen hade nyckel dit, men receptionskillen visste på råd.

- Jag ringer till Kalle som äger Icabutiken i Svanstein. Affären är inte öppen nu, men han kan säkert åka dit om ni vill handla.

Sagt och gjort. Vi satte oss i bilen och vi anlände till Ica i Svanstein samtidigt som Kalle. Han sa hej och öppnade. Fantastiskt - han öppnade sin butik bara för oss! Vi gick igenom den nedsläckta affären, hittade det vi letade efter och plockade också på oss lite andra varor för skams skull.

Kalle sa inte ett ord trots att vi försökte föra lite artig konversation. Inte förrän han slog in den sista varan. Han tog upp korkskruven, granskade den, tittade på oss och så sa han:

- Är ni hårda i magen flickor?