Uttjatat ämne men förbryllas ändå

I går stämde jag träff med en kund till mig. Jag har gjort kortare utbildningar för den här kunden. Det finns potential för fler uppdrag och kunden har ett stort kontaktnät med andra företag som skulle kunna vara intressanta för mig.

Vi skulle träffas i går eftermiddag. Kunden ville gärna bestämma en exakt tid för mötet. Men det är inte riktigt min grej. "Jag kommer någon gång på eftermiddagen", sa jag. "Du kan väl hålla dig inne på kontoret."

När klockan var fyra på eftermiddagen började kunden ringa och lämna meddelanden på telefonsvararen. Kunden frågade om jag nu visste mer exakt när jag skulle komma. Kunden behövde nämligen göra några ärenden innan han slutade för dagen. Jag insåg nu att det skulle bli lite tajt - vi kanske får ses en annan dag. Men varför ringa tillbaka till kunden och berätta det? Om kunden ringer igen och jag hinner svara kan vi ju bestämma en ny dag.

Nej, det var inte jag som betedde mig så exempellöst. Det var vår rörmokare som redan klantat sig flera gånger med själva rördragandet och från och med i går mist alla chanser att få ytterligare ett uppdrag av mig. Och vad gäller rekommendationer till bekanta hamnar han på svarta listan.

Och nu precis när jag skriver detta inlägg ringer han (kl 07.00 på en semestermorgon - hela familjen samt gäster ligger och sover!) och frågar om det går bra om han kommer om en timme.

Tror du han bad om ursäkt för att han aldrig dök upp igår?

Spärrvakt med gott värdskap

Nu är jag bosatt i Stockholm, eller rättare sagt Fiskarhöjden i Fisksätra. En del som bor i Fiskarhöjden väljer att säga att de bor i Saltsjöbaden eftersom det är vår postadress och det låter finare. Man får säga vad man vill, men Fiskarhöjden är ett helt underbart 1970-talsradhusområde - det är som att kastas tillbaka till min barndom. Bilfritt och ungar i nästan alla hus. 500 meter till havet och en kvart till stan med Saltsjöbanan. Just nu struntar vi i uppackning av flyttkartonger och njuter av sommarlovet och omgivningarna. Mitt bloggande kommer nog också att bli en aning sporadiskt framöver.

Jag vill dock berätta om ett riktigt praktexempel på gott värdskap.

I dag lämnade vi Fiskarhöjden och tog en lång och svettig kollektivtrafiktur till Skärholmen. Jag lyckades gå upp i fel tunnelbaneuppgång, jag skulle ju till busstationen, inte till torget. Tänkte att det är lika bra att gå ner i tunnelbanan igen och komma upp på rätt ställe. Barnen tyckte att det var konstigt att jag inte hittade - hade jag inte bott i Stockholm tidigare, eller?

Vi gick tillbaka till tunnelbanespärren och sa att vi bara skulle gå igenom och gå upp på andra sidan. Spärrvakten tittade intresserat på oss och sa med utländsk brytning: "Det behöver ni inte göra. Det är mycket trevligare att gå utomhus - vart är ni på väg?" Och så beskrev han hur jag skulle gå för att hitta till busstationen och önskade oss en trevlig kväll.

Helt plötsligt blev Skärholmen en mycket vänligare plats, trots det skräpiga torget och fontänen som var full av plastpåsar. Ett soligt värdskapsminne en solig dag.

Flyttpaus

Återkommer med nya blogginlägg om ungefär en vecka, när inte en enda pinal finns kvar i Jönköping.


Pausfåglar

Dagens ros till Ryhov

Kommer ni i håg min jeremiad angående sjukhuset Ryhovs växel här i Jönköping? Jag misstänkte att de ansvariga på sjukhuset inte läser min blogg, så jag skickade en kopia via mail till informationsavdelningen.

Efter bara några timmar fick jag ett mailsvar som gick ut på att de skulle vidarebefordra mailet till informationschefen samt den telefonansvariga. Jaha, tänkte jag. Då har jag gjort min medborgergliga plikt. De får säkert så många klagomål så det gör väl egentligen varken från eller till...

Men en vecka senare ringde en kille på sjukhusets IT-avdelning. Han lät väldigt angelägen om att jag skulle förstå att de tog mitt mail på allvar och frågade om det gick bra att använda det här caset i fortsatta utredningar om hur telefonin på sjukhuset ska fungera. Han var också väldigt mån om att jag skulle förstå hur hela växelsystemet fungerade, vilket inte intresserade mig ett dugg. Jag vill ju bara att det ska fungera. (Men han är förlåten - jobbar man med IT så gör man...)

Så ska en slipsten dras. Jag som patient/kund känner mig sedd och dessutom får jag veta att mina synpunkter kommer till användning. Som utbildare i kundrelationer är det inte utan att man blir lite rörd.

Rund under fötterna

De här skorna ska tydligen vara mycket bra när man ska stå på hårt mässgolv i flera timmar eller dagar. Men det krävs tydligen lite övning - annars ramlar man omkull.

Nu flyttar Memma

Den 1 juni börjar Memma sin flytt norrut.

Ny adress:
Memma kommunikation
Långrevsgatan 34
133 43 Saltsjöbaden

Telefon och e-post är fortfarande desamma :
070-7255145
asa@memma.se

Sökordspoesi

Abbes pappa tipsade om den nya heta flugan för oss som vill göra helt onödiga saker och skjuta upp de viktiga uppgifterna på framtiden: sökordspoesi. Man använder helt enkelt de sökord som använts för att söka till ens hemsida och gör poesi av dem. Jag fick ihop två dikter. En som är lite mer reklambetonad och en som berör mitt liv. Läs och njut.

---------------------
varför memma
memma efterrätt
memmas blogg

det är henne jag vill ha blogg

blogg+värdskap
blogg allmänbildning
hur lär man känna nya människor
lojala kunder
monteragerande
vad är monterpersonal

följ den här bloggen

foten
spik i foten
hissa o dissa

klokt sagt om en god talare

åsa dahlqvist
memma blogg
memma

---------------------

ballonger
blåsa ballonger
blåsa upp 500 ballonger

excesser

frågor angående bolån första gången
skambud hus
fiskarhöjden

köksfläkt

40+
40-årskontroll
byxdresser

vi kan mata duvor om du vil