Jag har börjat cykla till och från jobbet. Enkel väg 14 kilometer. För en månad sedan var jag dessutom för första gången med i ett cykellopp, Halvvättern.
Cyklat har jag ju alltid gjort, men inte så långa sträckor och mest som transportmedel, inte som träningsform. Men nu har jag blivit invigd i cykelsportens värld. Jag har insett vilken uppsjö av prylar som man kan köpa till sig själv och sin cykel. Det är väskor och flaskhållare, cykelskor och särskilda små ryggsäckar. För att inte tala om energy bars, gels och drycker och hur dessa på ett optimalt sätt ska intagas.
Men det jag är mest fascinerad över är det samspel som krävs av cyklister som måste samsas på samma smala cykelbana eller vid en tävling. Bra cyklister visar att de ser andra cyklister och förstår vikten av att andra har uppmärksammat att de till exempel ska stanna eller cykla förbi.
Så jag vill bara säga ett stort tack till alla snabba cyklister som plingar och visar att ni bryr er om oss som inte ännu cyklar lika fort! Och tack alla långsamma cyklister som cyklar långt till höger så vi andra lätt kan ta oss förbi er!
Pling pling!
2 kommentarer:
Jag borde översätta det där sista till italienska och visa för alla cykelmarodörer här ;o)
Här cyklar dom i grupp och tar gärna upp HELA vägbanan och vägrar svänga in till kanten i ett fint litet led även om det ringlar en 5 km lång kö av bilar bakom dom....
Haha. Det är väl ett helt annat trafikklimat överhuvudtaget i Italien. Men jag tycker faktiskt att det funkar riktigt bra i Stockholm, även om man ibland får hjärtat i halsgropen av cyklister som susar förbi i ilfart.
Skicka en kommentar