Otäckt på SJ

Jobbade med det trevliga gänget på Svenska Mässkonsult idag och åkte hem från Sala till Stockholm med 14.59-tåget. Det var varmt och trångt, men alla passagerare gjorde sitt bästa för att dela med sig av utrymmet.

Snett mittemot mig satt ett tyskt par i 50-årsåldern och en afrikansk man som konstant pratade i telefon. Den kvinnliga konduktören passerade kontinuerligt och frågade med pipig röst om det fanns några nya passagerare.

Innan vi kommer till Uppsala uppenbarar sig en ny konduktör, som med hög röst ropar att alla ska ta fram sina biljetter och legitimationer igen - det ska bli en extrakontroll. Han börjar med det tyska paret. Det visar sig att den tyske mannen åker på en rabatterad biljett för 65+. Men passet visar att han är yngre. Den högljudde konduktören berättar strängt att så här får man inte göra men han förstår att det är ett misstag och han är beredd att se mellan fingrarna den här gången.

Sen vänder han sig till den afrikanske mannen. "Where is your ticket?" Mannen tar fram biljetten, som tydligen är giltig, och visar kontrollanten. "Why didn't you show this ticket to my colleague?!?", gapar konduktören. "Sorry, I didn't understand, I don't speak Swedish", säger afrikanen. "But she has asked you several times and you have refused to show her your ticket!", vrålar kontrollanten.

Då kommer den lilla muskonduktören och säger med sin pipröst att hon inte frågat honom direkt, men att hon har gått förbi flera gånger och han har inte visat sin biljett.

"EVERYBODY HAS SHOWN THEIR TICKETS AND NOT YOU! WHY DID YOU THINK THAT EVERYBODY ELSE SHOWED THEIR TICKETS? WHY SHOULDN'T YOU DO THE SAME?!?"skäller nu kontrollanten som om han vill att alla ska höra. "DO YOU THINK THAT THERE ARE SPECIAL RULES FOR YOU ON THIS TRAIN?!?"

Stämningen är tryckt i vagnen. Den afrikanske mannen försöker än en gång förklara att han inte förstått att han skulle visa biljetten. Men konduktören from hell går därifrån, högröd i ansiktet och säger: "I know that you understood - you just did what was in your best interest!"

Hade jag haft sinnesnärvo nog borde jag ha filmat scenen, för det var inte klokt. Även om mannen hade försökt lura SJ på något intrikat sätt är det ändå inte konduktörens jobb att skälla ut passageraren och dessutom förstöra resten av resenärernas resa med sina otrevligheter.

Men det mest flagranta var att han behandlade tyskarna som faktiskt hade en ogiltig biljett på ett relativt artigt sätt, medan afrikanen som faktiskt hade korrekt biljett fick en utskällning som om han ingenting var värd.

Ilska, elakhet och rasism är INTE de tre ledorden för god kundservice. I morgon ska jag kontakta SJ.

Nej inte gammelfarmor!

Valet närmar sig och har man en blogg om kommunikation blir det svårt att inte prata politik eller rättare sagt politisk reklam. Oppositionen har haft det tufft. I opinionsundersökning efter opinionsundersökning har regeringen Reinfeldt fått starka siffror. Socialdemokraterna har inte riktigt hittat sin USP, trots de fyra år de har haft på sig sedan nederlaget 2006. Och när jag i kväll för första gången såg den här reklamfilmen förstod jag att de är riktigt desperata. Det är ett taffligt försök att få uppmärksamhet - ett rop på hjälp.

Reklam får gärna framkalla frågor, frågor som målgruppen sedan själv svarar på. Men jag undrar om vänsterblocket vill att vi ska ställa oss frågor som: Är det bra att ligga med gammelfarmor? Vill LO starta en ny slags äldrevård där unga människor delar med sig av allt? Får man jobb om man har en mycket äldre kvinna i sängen?

Nej, LO och SSU, det här var verkligen ett slag under stomipåsen.

New Old Spice

Jag kan inte låta Old Spice-kampanjen passera utan att skriva något om den här på bloggen.

Här förenas interaktion, humor och personlighet. En gammal dammig after shave (som vi brukade köpa i julklapp till morfar på Domus i Luleå) får en ny personlighet.