2011-03-31

Ny rapport visar vad mässor är bra för

I dagarna kom Skyline Expo och EXPO Magazine ut med rapporten The Value of Trade Shows, som visar vad utställare och besökare (i USA) värderar högst med fackmässor. Frågan de försökt få svar på är helt enkelt: Vad är det som är så bra med fackmässor egentligen? Här kommer en sammanfattning.

De tillfrågade utställarna kommer i snitt att öka sina mässbudgetar med med 10 procent. De tycker att det mest värdefulla med fackmässor är:
1.Möjligheten att bygga varumärke och skapa uppmärksamhet
2. Få nya leads/kontakter
3. Stärka relationer och samarbeten

Besökarna uppger att fackmässorna är en mycket viktig del i deras inköpsprocess och att ett mässbesök ofta resulterar i inköp inom tre månader. De kommer satsa mer pengar (4 procents ökning) på mässbesök 2011 jämfört med föregående år.

Det här kanske inte är några nyheter. Men det stärker den amerikanska mässbranschen i något de kanske redan haft som magkänsla: Mässor är ingen övergående fluga. Snart kommer IRM ut med prognosen för mässmediet i Sverige - jag misstänker att vi även där kommer att få se positiva siffror.

2011-03-28

Mässrävarna

På ett kundbesök förra veckan fick jag den här frågan av en mässansvarig:
- Åsa, hur gör du för att få de där gamla mässrävarna att lyssna på dig? Du vet, de där som har varit med i 30 år och tycker att de redan kan allt?

Jag stöter på mässrävar lite då och då under mina utbildningar. Så här brukar jag göra för att få dem att lyssna och delta aktivt:
1. Jag har respekt för den vana som mässrävarna har och intresserar mig för deras historier.
2. Jag använder mig av mässrävarna och låter dem bli delaktiga i utbildningen och dela med sig av sina erfarenheter till nybörjarna.
3. Jag låter mig inte skrämmas av dem - även om de varit med länge finns det alltid saker jag kan lära dem eller åtminstone påminna dem om.

Mässrävar kallas den monterpersonal som har deltagit på mässor i minimum 10 år, maximum 50 år. Mässrävar är ingen systematisk grupp utan omfattar likartade arter av monterpersonal oavsett bransch eller om det avser fack- eller publikmässa. Mässrävarna kännetecknas av stor branschkännedom och montervana. Ibland kan detta leda till oönskade beteenden som nonchalans och ointresse för att lära känna nya personer på mässan.

2011-03-25

Twitter - din hjälp på mässan

Resemässan TUR 2011 pågår just nu för fullt på Svenska Mässan i Göteborg. Själv hade jag gärna velat vara där, men annat kom emellan. Jag får glädjas åt att några av mina facebook-kompisar är där och rapporterar. Det går också att följa besökares och utställares upplevelser på twitter. Sök på #tur2011. Du får så många uppdateringar från mässan så det nästan känns som du vore där. Perfekt för besökare som är på mässan att tipsa varandra om olika aktiviteter och kanske också hitta varandra i mässvimlet!

Men twitterinläggen kan också vara otroligt nyttiga för utställare och mässarrangör att bevaka. Listan kan göras lång, här är några exempel.

Kanske är någon missnöjd med bemötandet i er monter, då kanske det är på sin plats att möta upp kritiken:
Eller så kan arrangören få reda på besökarnas spontana reaktioner på mässan:
Som utställare kan man också få nya supersmarta idéer för att locka till sig besökare:
Eller lära sig av andra utställare hur man kan använda twitter för att marknadsföra sina aktiviteter:

2011-03-23

Monterkläder Del 2

I går publicerade Kreafonbloggen del 2 i mitt gästinlägg om monterkläder.

Det gav glädjande nog upphov till ett nytt blogginlägg på Bakom pappret, där Terje reagerade på det här som jag skrivit:
Det spelar ingen roll om Nina inte passar i gult eller om Rolf inte brukar ha slips till vardags – nu är de en del av en större helhet.
Terje har verkligen en poäng med sitt inlägg. Bland annat skriver han:
Det är bara det att att när Rolf får slipsen han egentligen inte trivs i eller vill ha, då är han inte lika rolig och välkomnande längre. För stor tröja, för tajt, helt fel färg (kanske ser ännu blekare ut, skär sig till hårfärgen) får helt enkelt människor att känna sig obekväma oavsett om de får lön för att stå i montern eller inte. Prova själv, ta på dig en tröja eller ett annat klädesplagg som verkligen sitter illa på dig och gå sen ut och börja prata med främlingar. Känns så där va?
Och det föranledde en lång kommentar från mig på hans blogg, som du även kan läsa här:

Jo, du har helt rätt. Roligt att få lite “mothugg” och tvingas tänka igenom det man skrivit om! Jag håller med dig. Naturligtvis ska det kännas bekvämt och trevligt med de kläder man har på sig som mässpersonal.

Låt mig utveckla det hela.

Jag tycker att det viktigt att besökarna ser vem som jobbar i montern, vilket kräver någon slags enhetlighet i klädseln – det kan vara allt från att man har en likadan namnbricka till att alla går exakt likadant klädda.

Du som mässansvarig bör involvera monterpersonalen och diskutera med dem hur kläderna ska se ut och varför. Här lyssnar du på Nina och Rolf och alla andra och tar hänsyn till deras åsikter.

Men du ska också se till att kläderna blir någorlunda enhetliga och passar ihop med företagets varumärke och grafiska profil. Ju större grupp av monterpersonal desto svårare för dig som mässansvarig att göra alla till viljes vad gäller vilken färg de tycker att de passar i eller vad som är fint eller vad som är modernt.

Då får du en pedagogisk utmaning som jag sett flera mässansvariga lyckats galant med. Det handlar om att få en förståelse för vilken roll de spelar på mässan och att de är en del av företagets varumärke. Så att Nina tänker: “Okej, jag kanske inte passar så bra i gult, men vad snyggt det blir när vi alla har gula tröjor i vår orangea monter.” Och Rolf inser att även om han inte är en slipsnisse till vardags blir det en häftig effekt om alla bär vit skjorta och blå slips på den här mässan när de ska presentera sitt nya affärsområde “Small business”.

Oj, det här blev en lång kommentar. Det finns ju faktiskt en till sak som mässansvariga kan göra för att underlätta klädproblemet: Se till att alla kläder finns i olika varianter – olika nyanser av samma färg, olika modeller, olika längd på ärmarna, etc – så att monterpersonalen känner att de får välja en egen variant på mässkläderna.

Det här med mässkläder, det är verkligen inte a piece of cake.

Bild lånad från Akward Family Photos.

Sjukt dålig reklam

På reklambyrån: "Vi är sjukt billiga... vi visar någon som är sjuk... Ja! Någon mår illa av att höra att kompisen har köpt en sjuk billig resa hos oss. Han får spy rakt i ansiktet på honom. Sjukt, verkligen sjukt."

Jag tvekade om jag överhuvudtaget skulle skriva om det här. För det är så äckligt. Samtidigt fascineras jag över att den här idén har överlevt, från idéstadiet ända till produktion och mediaplanering.

Du kanske tänker att de i alla fall får uppmärksamhet. Ja, det får de. Man glömmer ju inte bort att man har sett någon naturtroget kasta upp två kaskadspyor i ansiktet på sin kompis.

Men jag är övertygad om att man kan sticka ut utan att målgruppen ska bli äcklad. Då får man både kännedom och bra attityd på en gång. Båda behövs för att stärka varumärket.

Varning: se det här med risk för att må illa. Så där riktigt illa som man mår när man ser sjukt dålig reklam:

2011-03-22

Cykeltvång

Från och med nu tvingar Memma sin personal att cykla till och från jobbet för att göra ett bra resultat på den obligatoriska Halvvättern i juni.

Dessa soloföretagare alltså.

2011-03-21

Stalltips

Giveaways är en het potatis på mässor. Ska man ge bort något? Varför och i så fall vad? En sak är i alla fall helt säker: skippa spypåsar som mäss-giveaways. De är bara roliga i samband med kungliga bröllop.


Själv har jag inte skrivit så mycket om giveaways än. Om du vill ha fler råd (och kanske lite mer matnyttiga än det här) kolla in Mässgurus blogg.

2011-03-17

Vårtecken


Tre vårtecken i mässvärlden:

Nordiska Trädgårdar, Stockholmsmässan den 24-27 mars.

Sportfiskemässan, Kistamässan den 1-3 april.

Custom Motor Show, i folkmun kallad Påskmässan, Elmia den 22-25 april.

2011-03-16

Sociala medier 2.0

Jag funderar på att sätta ihop ett föredrag som heter "Sociala medier - på nätet och IRL".

Alla sociala media-konsulter pratar om twitter, facebook, bambuser, bloggar och youtube. Och företagen lyssnar andäktigt: "Häftigt, man kan kommunicera med kunderna", "Det verkar vara viktigt att vara personlig men inte för privat", "Jaha, det fungerar inte som reklam - man måste skapa relationer först."...

Jag blir lite fnissig. Det här är ingenting nytt för mig som jobbat med det sociala mediet mässor sedan 1999. Mycket av det som gäller på twitter gäller även när företag deltar på mässor eller andra typer av event. Det är bara att deltagarna ses IRL (in real life) i stället för på skärmen. Och här kan du också prata med dina kunder, du måste hitta sätt att skapa relationer med deltagarna och det är ett utmärkt sätt att bygga varumärke.

Det är dags att knyta ihop säcken och hjälpa företagen att bli bättre på att vara sociala, oavsett om det är på twitter, i minglet eller på mässan.

Här kvittras det.

2011-03-15

Jag, en modebloggerska?

Nu har även jag börjat blogga om kläder, men inte vilka kläder som helst, utan om mässkläder. Läs mitt gästblogginlägg i Kreafonbloggen här.

Miljarders miljarders miljarder

I morse åt jag frukost tillsammans med ett tiotal andra hugade PR-människor och kommunikatörer. Om man ska prata om miljarders kronor är ett guldrum på Berns Salonger en passande lokal: det var nämligen Informationsindex 2010 som presenterades.

Undersökningen genomförs av Sveriges Informationsförening (som för övrigt kanske byter namn nästa vecka) och PR-byråernas förening Precis, och syftet är att uppskatta kommunikationsbranschens storlek i Sverige. Man försöker skala bort de renodlade marknadsföringsinsatserna, de räknas redan av IRM, och i stället se på den övriga kommunikationen.

Efter ljupdykningen 2009 visar Informationsindex 2010 en ljusning. 34,6 miljarder kronor satsades på kommunikation förra året jämfört med 33,8 miljarder året innan. Men det går nog inte att kalla det för en uppåtgående trend förrän nästa år, när vi får se 2011 års index.

Och vilken kommunikationstyp tror du att informationscheferna uppgav skulle öka mest det närmaste året? Sociala medier, såklart!

Här analyserar Gabriel Thulin, Halvarsson & Halvarsson, utvecklingen av Informationsindex.

2011-03-14

Jordbävning på mässan

Så här såg det ut när jordbävningen nådde Tokyo International Exhibition Centre. Förstå så obehagligt med alla lösa monterväggar och hängande föremål som plötsligt börjar skaka! Evakueringen ser i alla fall ut att gå fantastiskt lugnt till.

(Dubbelklicka för helskärmsläge.)



Och Tokyo International Exhibition Centre meddelar via en pdf på sin hemsida att närmaste veckans mässor är inställda:

2011-03-11

Memma - nu med ännu bättre tal

Onsdag och torsdag gick jag för första gången i mitt liv en talarkurs. Det var Sveriges Talare som arrangerade och den eminente Jörgen Bodner som ledde kursen.

Det var jobbigt att få mina brister blottlagda, men peppigt att känna att jag faktiskt kunde bli bättre!

Så från och med nu kommer mina föredrag hållas i ett lite långsammare tempo. Du som deltagare kommer att höra vartenda ord jag säger och då och då ska du få tid att hämta andan. Och mina armar kommer du att få se från start - i en välkomnande gest!

2011-03-09

Mäss-skrock

På twitter startades häromdagen den underhållande hashtagen #dörensjöman. Jag kan på stående fot, eller rättare sagt sittande rumpa, komma på fem påståenden i denna kategori som gäller mässutställare. Här kommer de:

Nr 1: Varje gång utställare pratar med varandra i stället för med besökarna i montern dör en sjöman.

Nr 2: Varje gång en utställare pratar i mobiltelefon i montern dör en sjöman.

Nr 3: Varje gång en utställare äter i montern dör en sjöman.

Nr 4: Varje gång en utställare står med ryggen mot gången dör en sjöman.

Nr 5: Varje gång en utställare sitter ner i montern dör en sjöman.

Lika bra att låta bli att göra någon av de ovanstående fem sakerna. Om inte annat för de stackars sjömännens skull.

2011-03-07

Bamse - inte bara stark och snäll

De senaste sju åren har jag läst varenda nummer av Bamse. En del har jag läst flera gånger. Jag har läst om när Bamse hjälpt små ekorrar och de i sin tur hjälpt honom ur Krösus lömska klor. Jag har läst om otaliga elefantungar som ramlat ner i gropar, myror som förlorat sina hem, apungar som tappat bort sina mammor, träd som ramlat över vägen, hus som brunnit, skogar som hotats bli golfbanor... Sensmoralen är ofta: om man hjälper andra får man så småningom hjälp tillbaka.

Därför är det konstigt att jag inte förrän häromdagens kom till insikten att Bamse inte bara är världens starkaste och snällaste björn, utan också världens bästa nätverkare.

Bamse uppfyller alla Memmas tre främsta kännetecken på en bra nätverkare:

1. Du försöker hela tiden lära känna många nya personer.
Även om Bamse inte får många nya bästa kompisar - han har ju Skalman och Lille Skutt - lär han i varje nummer känna många nya figurer. Dessa bekanta, som man inte har så starka band till, är en viktig del av ett nätverk.

2. Du pratar med alla, oavsett status eller rang .
Bamse snackar med de flesta. Han har noll statustänk - alla är viktiga, alla är intressanta.

3. Du funderar på hur du kan vara till nytta för andra (inte hur andra kan vara till nytta för dig).
Om det är något Bamse gör så är det att hjälpa andra. Utan baktanke rycker han ut i alla möjliga situationer. Och ofta visar det sig att hans hjälp lönar sig - de små mössen gnager av ett rep, ekorrarna springer efter hjälp, osv.

Heja Bamse! Du är en förebild för oss alla. Man behöver ingen dunderhonung för att bli bättre på att nätverka.