2010-07-24

45 sekunder

Min syster Britta köpte efter många om och men en dator på Dustin. Detta inköp kräver ett eget lite mer negativt blogginlägg så vi lämnar det åt sidan för tillfället. Det är sommar och då vill vi ha solskenshistorier.

När Britta väl fick sin dator levererad hade hon frågor om internetuppkopplingen. Hon ringer till HP och får prata med en kille på supporten som hjälper henne att hitta de rätta knapptryckningarna. Britta är nöjd. Men det som gör att HP blir omskriven här på Memmas blogg är att de på ett enkelt sätt överträffar kundens förväntningar. Hör här..

En vecka efter samtalet ringer det på Brittas mobiltelefon: "Hej, det är Patrik på HP Support. Jag vill bara kolla att allt är okej med internetuppkopplingen som du hade problem med förra veckan."

Britta blir förvånad. En supportkille som ringer till henne - utan att hon har bett om det! Hon svarar att allt fungerar som det ska.

"Toppen", säger Patrik. "Hör av dig om du har några fler frågor."

Britta lägger på. Något mycket ovanligt har hänt. Ett stort datorföretag har brytt sig om henne så pass att de personligen kontaktat henne! Samtalet tar högst 45 sekunder. På dessa 45 sekunder har de förvandlat Britta från lagom nöjd kund till supernöjd kund och hon berättar för alla hon känner om det oväntade samtalet från datorsupportkille på HP.

Bra jobbat och mer sånt! Over and out. Solen skiner i dag.

2010-07-20

Sommarhälsning

Att hitta en gammal Peo från 1980. Det är sommar.

Klicka på bilden om ni vill kunna läsa den rafflande historien.

2010-07-07

Nybörjarcyklist

Jag har börjat cykla till och från jobbet. Enkel väg 14 kilometer. För en månad sedan var jag dessutom för första gången med i ett cykellopp, Halvvättern.

Cyklat har jag ju alltid gjort, men inte så långa sträckor och mest som transportmedel, inte som träningsform. Men nu har jag blivit invigd i cykelsportens värld. Jag har insett vilken uppsjö av prylar som man kan köpa till sig själv och sin cykel. Det är väskor och flaskhållare, cykelskor och särskilda små ryggsäckar. För att inte tala om energy bars, gels och drycker och hur dessa på ett optimalt sätt ska intagas.

Men det jag är mest fascinerad över är det samspel som krävs av cyklister som måste samsas på samma smala cykelbana eller vid en tävling. Bra cyklister visar att de ser andra cyklister och förstår vikten av att andra har uppmärksammat att de till exempel ska stanna eller cykla förbi.

Så jag vill bara säga ett stort tack till alla snabba cyklister som plingar och visar att ni bryr er om oss som inte ännu cyklar lika fort! Och tack alla långsamma cyklister som cyklar långt till höger så vi andra lätt kan ta oss förbi er!

Pling pling!

2010-07-06

Kom in för sjutton!

Du vet hur det är när du besöker en mässa. Du går och spanar in de olika montrarna. Vissa montrar stannar du vid och vissa passerar du. Det behöver inte nödvändigtvis vara så att de montrar du går förbi är ointressanta, men du känner dig lite obekväm med att stanna där.

Det beror på att utställaren inte får dig att känna dig välkommen.

Kanske vänder monterpersonalenbort blicken när du tittar på dem, kanske står de och pratar med varandra. Eller så kan montern vara byggd så att det känns för läskigt att gå in - det finns ingen "flyktväg" om jag inte vill vara kvar. Det behövs inte mycket för att en besökare ska bestämma sig för att gå vidare.

Som utställare ska man se till att det inte råder någon tvekan om att besökarna är välkomna in. Det behöver inte var krångligt eller dyrt. Titta vad den här lilla butiken på Odenplan gör:

Hello-Hey! Var inte så svensk! Kliv in första och inte tionde gången ni promenerar förbi. Vi är inte farliga och vi har grymma kläder... Välkommen!

På tal om "Var inte så svensk", här kan du läsa hur danska utställare uppfattar svenska besökare.

2010-07-04

Long time no tea

I det här inlägget för ett och ett halvt år sen raljerade jag över övergivna bloggar... Nu är jag en av de skyldiga! Ska jag skylla på Stockholm? Eller på att jag haft så mycket att göra? Nej, jag hittar ingen bra undanflykt för att jag har bloggat så oregelbundet det senaste året.

Men nu tar jag åter nya tag. Att blogga är bra.

Dagens servicespaning: I fredags skulle jag köpa en tekanna i födelsedagspresent till min make. Det var en speciell kanna som han sett i en teaffär ungefär vid korsningen Birger Jarlsgatan och Odengatan. Jag såg en liten tebutik och gick in. De hade inte den fyrkantig modell som jag letade efter.

- Har ni haft en sådan modell tidigare? frågade jag.
- Nej, svarade kvinnan i butiken.
- Han vill verkligen ha just den tekannan, sa jag. Finns det någon annan tebutik i närheten? Det kanske var där han sett den.
- Nja, jo, det finns en, men... sa hon undvikande.
- Jag ska ändå inte köpa någon tekanna här just nu, sa jag. Han vill ha just den modellen.
- Jo, det finns en konkurrent nånstans här, men jag vill helst inte berätta...

Nähä. Snopet. Hon hade chansen att hjälpa mig och skapa en god relation för framtiden. Nu förlorade hon mig för gott. Helt i onödan fick jag irra omkring på Odengatan innan jag hittade rätt butik. Och de var jättetrevliga och trots värmeböljan blev jag sugen på te och köpa deras härliga stora tekoppar. Rekommenderar Thehuset Java.